S(k)amtid

En dövande likgiltighet sänker sig över oss. Bit för bit äter den sig in, tar över nivå för nivå.
Människorna tycker inte om varandra längre. Det syns i blickarna, finns i handlingen som uteblev, göms mellan orden – uttalade såväl som tänkta. Grannens olycka kan man leva med. Kanske kan till och med göra egennytta av?
Är du inte rädd för denna likgiltighet? Det borde du vara! Snart vid en dörr nära dig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s