Xhaimeran – Syntax & artiklar

Här är den – första artikeln i den utlovade serien om mitt konstruerade språk, Xhaimeran. Det blir en basal genomgång av språkets struktur som efterhand kommer att följas av mer ingående djupdykningar i dess olika komponenter. Kom ihåg: Alla översättningar är avpassade för svensk ordföljd såvida inte anmärkningen ordagr anges. Då gäller, som synes, ord för ord-översättning.

Syntax

Xhaimeran är överlag ett SOV (subjekt-objekt-verb)-språk. Detta utgångsläge innebär att både huvud- och hjälpverb tenderar att befinna sig i direkt anslutning till meningens (eller meningssatsens) ände. Påfallande undantag från denna regel kan uppstå när:

* Verbets modus är imperativ.
* Ett adjektiv/adverb i adverbläge placeras efter verbet.
* Ett pronomen i uniobjektform placeras efter verbet.
* Konjunktioner, framförallt dru (), figurerar nära meningsänden.

Substantivets satsdelsfunktion är till stor del beroende av ordföljd. I de flesta fall agerar första substantivet subjekt, nästkommande objekt. Indirekta objekt märks ut med hjälp av konjunktionen a (till, för, åt).
När passiva verb uppträder i kombination med prepositionen sov (vid, av, hos) kan satsdelsfunktionen emellertid spegelvändas så att direkt objekt hamnar före subjektet. Detsamma kan gälla om prepositionen nama (upp på, över till) postpositionerats på substantivet.
Pronomen medverkar även de till friare ordföljd tack vare sina subjekt/uniobjekt-former. Ett av dem bör man emellertid se upp med. Nena (denna, detta, den där) kan i somliga fall trigga objektsfunktion hos efterföljande substantiv även om det förekommer tidigt i meningen. Situationen avgör.

Mau nin selanx / (ordagr) Katten flickan ser
Enkelt exempel på SOV. Mau (katten) är subjekt, följt av nin (flickan). Verbet selanx (ser) avslutar.

Selanxen mau ad nin! / (ordagr) Se katten och flickan!
Verbet selanx står i imperativ och får därför börja meningen.

Nar am mau selanx dru ran / Jag ser så ofta på katten
Både dru, som är en konjunktion & ran (ofta), vilket är adjektiv/adverb i adverbläge, kan med fördel gå förbi verbet och avsluta meningen. Självklart skulle det även gå att säga: Nar dru ran am mau selanx.

Strykh sov mau kruaedhe / (ordagr) Råttan av katten fångades
Kruadhe (imperfekt av krux, fånga) föregått av sov, möjliggör att subjekt och objekt kan byta plats i  ordföljden.

Nena strykh mau muyun kruxdhe / Denna råtta fångade katten enkelt
Strykh’nama mau muyun kruxdhe / Råttan fångade katten enkelt
I båda dessa meningar är strykhråttan – objekt. Den första varianten är lurig och vilar på underförstådda premisser. I andra, mer oklara, fall kan ytterligare beskrivning krävas.
Mening nummer två är ett exempel på hur nama postpositionerats på substantivet och därmed tillåtits forma ett slags de facto-akusativkasus. Det är dock högst otroligt att en infödd xhaimerier skulle få för sig att ta till denna lösning i såpass uppenbara meningar. Den ger nämligen en undertext av antingen allvar (tänk: lagtext där inget får missförstås) eller tillrättavisning av någon som anses ha nedsatt kognitiv förmåga och/eller barn.

Lin lanu veram xana athox / Hon känner honom mycket väl
Lanu lin veram xana athox / Honom känner hon mycket väl
Kasus hos meningarnas pronomina – lin (hon) & lanu (honom) styr satsdelsfunktionen. Sagda pronomina kan därför placeras i vilken ordning som helst inom meningen.

Mau na sar veram athox / Min katt känner du väl
Mau na saru athox / Min katt känner dig väl
Sar/saru (du/dig) styr inte bara den egna satsdelsfunktionen, utan påverkar givetvis också densamma för substantivet mau.

Adjektiv och adverb ses i Xhaimeran som en gemensam ordklass (kallad andarinum). Om huruvida ett andarinum beskriver substantivet (och därmed agerar adjektiv) eller verbet (adverb) avgörs genom ordföljd. Grundregeln lyder: Ett adjektiv/adverb agerar adjektiv ifall det följer direkt efter substantivet (eller ett pronomen). Däremot anses det vara adverb ifall det återfinns i anknytning till verbet; påtagligast efter.
MEN! Det finns också en värdemässig koppling de bägge funktionerna emellan. Återkommer till den nedan.

Mau nethen rax / (ordagr) Katten snabb/snabbt går
Är nethen adjektiv eller adverb? Ja, här har vi kopplingen jag nämnde ovan. Det kan nämligen vara både och. En snabb katt anses helt enkelt per definition gå snabbt.

Mau nethen dolxim rax / (ordagr) Katten snabb slött går
Om den snabba katten helt plötsligt börjar dra tassarna efter sig så behövs ett extra adjektiv/adverb för att beskriva situationen. I det här fallet dolxim (slö/slött) och hamnar närmast verbet. Nethen agerar då adjektiv.

Mau rax nethen / Katten går snabbt
Här går det inte att misstolka. Nethen (snabb/snabbt) står efter verbet och ska således hanteras såsom adverb.

I fall där ett substantiv används för att beskriva ett annat (du vet, när man på svenska bör skriva ihop och inte isär) sätts det substantiv som ska beskrivas först, därefter beskrivaren. En apostrof tillkommer.

Narak’ myxh / Bronssvärd (ordagr svärd brons)
Radash’ nusea / Läderbyxa (ordagr byxa läder)

Artiklar

Xhaimeran saknar obestämd artikel. ”Drevin mau exh” betyder således ordagrant ”där katt är”, medan vi på svenska självklart skulle säga ”där är en katt”.
Räkneordet axh (en, ett)? Javisst, men tänk på att det anger antal, inte artikel rent grammatiskt.
Axh mau yma xhovin exh. Velcor nir enendhe / En katt är här nu. Igår var de fem.

Konjunktionen ne utgör bestämd artikel. Mestadels ger den sig tillkänna i form av ett grammatiskt kraftuttryck som anger att det efterföljande substantivet i någon form anses speciellt och/eller för att fastställa ett motsatsförhållande.

Ne arau khal nem samarand ramh na exh / Soffan som finns i entrehallen är min
Den bestämda artikeln talar här om att personen tycker mycket om sin soffa och håller ett öga på den.

Ne arau khal nem samarand ramh na exh, seren ner nem dhovrand mau’a exh / Soffan som finns i entrehallen är min, men den i sovrummet är kattens
Motsatsförhållande. Här existerar bestämd artikel för att särskilja ägandeförhållandena de bägge sofforna emellan.

Xhaimerans genitivartikel är a postpositionerat på substantivet den är tänkt att märka ut.

Seia’a / Ögats
Myrrh seia’a / Ögats färg

Självklart kan genitiv även konstrueras ordföljdsmässigt. Konjunktionerna an (av, från, utav) & sov (vid, av, hos) är behjälpliga i detta sammanhang.

Myrrh an seia’n / (ordagr) Färgen av ögonen
Nena seia sov naru sulax / (ordagr) Detta öga av mig ägs

 

Och med detta avslutas denna inledande artikel om Xhaimeran. Nästa avsnitt: Substantiv – https://xhaimera.wordpress.com/2014/08/25/xhaimeran-substantiv/
/Leo

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s