Xhaimeran – Substantiv

Då fortsätter vi artikelserien om mitt konstruerade språk Xhaimeran, nu med substantiv.

Tidigare artiklar:
Introduktion – https://xhaimera.wordpress.com/2014/06/24/xhaimeran-introduktion/
Uttal – https://xhaimera.wordpress.com/2014/06/09/uttal-pa-xhaimeran/
Syntax & artiklar – https://xhaimera.wordpress.com/2014/06/28/xhaimeran-syntax-artiklar/

Xhaimeriska substantiv delas in i två deklinationer – regelbundna respektive oregelbundna. Merparten tillhör första deklinationen och böjs, som namnet antyder, regelbundet (vad det innebär anges nedan). Andra deklinationen utgörs av de substantiv som slutar på a eller e. Dessa avviker i böjning avseende numerus, men ej vad gäller species eller kasus.
Som exempel på substantiv ur första deklinationen kan nämnas: Mau (katt), choron (lampa), nahar (natt), fermul (grupp), ymorutal (tillfällighet) & nin (flicka/kvinna).
I andra deklinationen finner vi substantiv såsom: Seia (öga), chalinda (bägare), kuare (uttryckssätt), mora (möte), nea (vatten) & linthre (vägg).

Numerus

Substantivet har tre numerusformer – singular, plural & klassplural.
I singular kvarstår substantivet i sin definitiva grundform (nominativ) oavsett deklination. Suffixet ’en anger plural för substantiv ur första deklinationen, medan ‘n anger motsvarande för andra.

Klassplural används när man talar om alla av en sort; må det vara folkgrupper, växter, djur, företeelser etc. Suffixet ’yn anger klassplural för substantiv ur första deklinationen, ’lyn gör motsvarande för andra.

Mau daor nei sarthax / Katten tvättar sin päls
Singular.

Mau’en daor’en nen sarthax / Katterna tvättar sina pälsar
Denna mening anger att två eller flera katter putsar sina pälsar. Plural.

Mau’yn daor sarthax totem / Katter tvättar alltid pälsen
Här talas om ett beteende som är typiskt för just djuret/sorten katt. Därför klassplural.

Ne rahinda gran’en nam toth atmath’en ramanx, seren braga’lyn nam nuncen rax / De sju människorna springer på två ben, men grävlingar går på fyra
Ett exempel på när/hur respektive pluralform bör användas. Människorna – sju till antalet – står i plural, medan generaliseringen kring grävlingar resulterar i klassplural.

Dram mau verinex, thar’yn ulax / När katten talar lyssnar de vise
X
haimeriskt ordspråk. Här används klassplural för att utmärka en grupp; i detta fall thar’ynkloka personer. Thar (klok, klokt, vis, vist) är egentligen ett adjektiv/adverb, men substantiveras genom klasspluraliseringen.

OBS!
Några substantiv ur första deklinationen, varav de flesta slutar med konsonant i anslutning till u – exempelvis xhenu (sky, himmel), maru (träsk), lahu (minne) – kan pluralböjas på både regelbundet och oregelbundet sätt. Xhenu’en eller xhenu’n går således lika bra vilket som. Däremot behåller de i alla lägen sin regelbundna form av klassplural, dvs ‘yn-ändelse.

Species

Som nämndes i föregående bloggartikel (Syntax & artiklar – https://xhaimera.wordpress.com/2014/06/28/xhaimeran-syntax-artiklar) saknar Xhaimeran obestämd artikel. Bestämd artikel finns däremot och utgörs av konjunktionen ne. Den används dock endast när talaren menar att framhäva efterföljande substantiv såsom något speciellt (”just denna…”) och/eller påvisa motsatsförhållande.

Mau nam gorutha dhovrax
Ovanstånede mening kan antingen betyda: En katt sover på en filt, katten sover på filten, en katt sover på filten, katten sover på en filt, eller rätt och slätt katt sover på filt. För oss svensktalande – vana som vi är vid att artiklar tillrättalägger alla frågetecken – kan detta kännas förvillande och/eller ofullständigt. För en xhaimerier är det emellertid helt i sin ordning. En artikel behövs inte om det inte föreligger ett synnerligt behov.

När uppstår då dessa synnerliga behov? Ja, tidigare har jag ju nämnt motsatsförhållande samt fall där substantivet tillskrivs en särställning av något slag (må det vara hur subjektivt som helst). Ett annat fall där en xhaimerier (kanske) skulle anse att bestämd artikel vore på sin plats är om ett adjektiv/adverb är inblandat. I översättningssammanhang brukar man då ta sig an samtliga substantiv efter artikeln såsom varande i bestämd form. Varför? Jo, se här nedan! Allt hänger ihop…

Nam ne garutha nor mau dhovrax / På den röda mattan sover katten
Adjektivet/adverbet nor (röd/rött) kan tänkas antyda att det just är den röda mattan som avses (i motsats till andra mattor). Därför är det då korrekt att också använda bestämd artikel – ne – i meningen.

Kasus

Substantivet har två kasus: Grundform och genitiv. Grundform täcker in satsdelsfunktionerna nominativ, ackusativ & dativ, vilka sedermera fastställs med hjälp av ordföljd.

Genitiv markeras generellt med suffixet ‘a, men kan även uppstå genom meningskonstruktioner där konjunktionerna an (av, från, utav) & sov (vid, av, hos) figurerar (för exempel se artikeln Syntax & artiklar – https://xhaimera.wordpress.com/2014/06/28/xhaimeran-syntax-artiklar/).

Som nämndes i föregående artikel finns även en de facto-ackusativform. Man kan nämligen tvinga in ett substantiv i direkt objekt-funktion genom att låta prepositionen nama suffixmarkera. I meningen: Katten såg hon först då hon passerat köket, skulle katt – mau– kunna bli till mau’nama i den mån nu talaren/skribenten känner att satsdelsordningen prompt behöver fastställas. Således: Mau’nama lin axhan selandhe dram lin somrand vuraxem.

Komparation

Substantivet kan kompareras, såväl positivt som negativt. De positiva formerna benämns komparativ & superlativ och märks ut med hjälp av suffixen ‘xor, respektive ‘xan. Resultatet blir en värdeförstärkare som anger att substantivet ifråga är/har antingen mer eller mest av de värden det anses behäftat med.

Motsvarande gäller för negativ komparering. Formerna negativ komparativ & negativ superlativ märks ut med prefixen tran’ respektive trah’ och minskar då värdet på substantivet ifråga.

Superlativ & negativ superlativ används mycket sällan. Förklaringen är kulturell och inbegriper xhaimeriernas tabu inför att ljuga. Och påstår man att något är störst/mest (alternativt minst/sämst) så är det lätt att dra på sig omgivningens ogillande. Om man är xhaimerier, vill säga… Således används komparativ/negativ komparativ även i fall där talaren egentligen tänker sig superlativ/negativ superlativ.

Någon direkt motsvarighet till substantivkomparation existerar inte i svenskan. Visst skulle man kunna göra det lätt för sig och exempelvis översätta mau’xor till det adjektiverade (och därmed adjektivkomparerade) kattigare. Men vad säger det egentligen? Alltför lite, vill jag påstå. Istället bör man konsultera sammanhang och idiom.

Ul khal naru gruvdhe an mau’xor uraxdhe / Ljudet som förföljde mig härstammade från en väldig katt/jättekatt
Ul’xor khal naru gruvdhe an mau uraxdhe / Det kraftfulla/jättehöga ljudet som förföljde mig härstammade från en katt
Ovanstående meningar är exempel på hur komparativformen kan agera augmentativ. I första meningen rör det sig om katten, i andra ljudet.

Nar mau’xan sulax. Lin b’athea ton kruxat / Jag har en katt som är bäst. Hon fångar absolut allt
Den här meningen är aningen svåröversatt. Att det just är bäst som avses är långt ifrån självklart. Det kan lika gärna röra sig om att katten är snabbast. Eller rentav mest aggressiv…

Nar tran’krum sulax. Noza exh / Jag har ett mindre stekjärn. Det är litet
Stekjärnet är litet till storleken. Här får det negativa komparativet agera diminutivform.

Nar trah’krum sulax. Sonn dwau malvarim aforeax / Jag har ett helkasst stekjärn. Maten smakar ju fruktansvärt
Här rör det sig däremot om rent avreagerande. I affekt förkunnar talaren att hennes stekjärn är sämst i världen eftersom det gör så att maten smakar illa. I de här fallen kommer till och med en xhaimerier undan med superlativ (eller som i detta fall, negativ superlativ).

Komparerandet av substantiv har i somliga fall resulterat i nya vedertagna ord. Exempel är: tran’putan (hund, ordagr: “sämre varg”), tran’sevarar (mask, “sämre orm”), noronsyf’xor (jordgubbe, “större smultron”) etc. Eftersom de numera anses som fristående ord kan de dessutom kompareras ännu en gång. Noronsyf’xor’xor = stor (och förhoppningsvis välsmakande) jordgubbe.

Övrigt om substantiv

Substantivet saknar grammatiskt genus. Inte desto mindre finns ett antal substantiv som tydligt talar om att det rör sig om hon- eller hankön. Dimmerar (gudinna), dimmer (gud), radar (vandrerska), raden (vandrare) etc.

Och till sist…  Det har varit mycket tal om suffix. I vilken ordning skall de då komma i det fall att de alla behöver användas samtidigt?
Svar: Komparation först, numerus sen och kasus sist. Skräckexempel: Tran’myrrh’en trah’noronsyf’xor’en’a (de sämsta jorgubbarnas sämre färger).

Det var allt. Nästa gång vi möts så blir det över en omgång verb.
/Leo

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s