Rätt skrift på rätt plats

Ibland händer det att tankar och förnimmelser kommer över en med hejdlös kraft. Det kan röra sig om precis vad som helst, onyanserat och kaotiskt på det där viset som är så typiskt för oss människor när vi går med känslospröten före.
Ett tryckande vakuum följer. Någonting därinne pockar på att få dunsta ut. I detta läge kan det skrivna ordet komma att utgöra en omistlig ventil.

Lättnaden som följer efter att man skrivit av sig är nära besläktad med spänningen som släpper efter ett rejält oväder. Luften blir med ens frisk. Livet återvänder. Det nyss så svårhanterbara ligger nu utexorciserat framför en, som tungsinta tecken på papper eller skärm. Själsligen är man ehuru flera kilo lättare.

Det är inte främst i själva skriften som det väsentliga ligger, utan i akten att skriva. Följaktligen varierar avsändarens attityd gentemot det färdiga resultatet. Somliga låter ögonaböj tända första bästa skärseld medelst vad som nyss knåpades ihop. Andra sparar dessa själens små reningsaltare i vad som traditionellt kallats dagbok.
Dagboken tillhör kretsen av ens allra mest personliga tillhörigheter. Främmande ögon göre sig icke närgångenskap! Vilket är till sin fördel, som vi snart ska se.

Vardagsverkligheten är stadd i hastig förändring. I takt med att den analoga världen kommit att digitaliseras alltmer så har gränsen mellan det privata och det offentliga antagit vaga konturer. Sociala medier är särskilt förrädiska, i det att tonen ofta hålls relativt informell, även mellan personer som aldrig ens setts öga mot öga. Uttryck av de slag som tidigare blott förekom mellan nära vänner kan vi idag finna på vilken publik Ansiktsboksida som helst – riktade till en offentlighet som kanske inte alls känner avsändaren.
Det betyder dock inte att gränsen har försvunnit. Bara att den blivit ännu några snäpp gråskaligare. Vilket dessvärre bådar för missförstånd och missämja.

Att skriva dagbok, eller att bara i största allmänhet avreagera sig skriftligen, fyller oerhört viktiga funktioner. Att däremot publicera sin privata exorcism för allmän beskådan bör man vara försiktig med. Det är inte alls säkert att alla är såpass mycket med på noterna som man kanske tror. Motreaktionen kan, lite beroende på hur man uttryckt sig, komma att bli kraftfull.
Negativa, mindre nyanserade radängor, av den sort som kan tänkas duga för pränt när man sitter på kammaren och svär av sig, är att betrakta som tvivelaktigt gods. Mottagaren förstår kanske inte vad du menar. Eller så råkar hon månne oförskyllt befinna sig mitt i eldriktningen?
Tänk igenom det du står i begrepp att publicera. Eller publicera inte alls.

Publicera? Jag har väl inte publicerat nåt? Jag lägger bara ut på min Ansiktsbok.

Publicera inte offentligt och samtidigt förvänta dig att det du skrivit ska stanna inom din krets av likasinnade. Än mindre att det mottages med samma förståelse av kreti & pleti. Det förvivlade ”Fy fan för alla jävla idioter till köttätare. De borde tvingas in på ett slakteri och se själva”, som djurrättsaktivisten lägger upp för att bli kvitt sina affekter, lär snart nog torna upp sig på skärmen hemma hos x antal grillfantaster. Och dessa kanske ingalunda är lika roade som vegankompisarna? Eller ens besitter minsta kyliga reaktionsbuffert, för den delen. Det kan mycket väl tänkas bli verbal vegan på grillen, om än självklart inte bokstavligt talat.

Skriver man hätskt får man hetta tillbaka. Räkna kallt med det! Ingen tycker om att bli kallad idiot, oavsett om den råkar vara en eller ej. Därför är det förståndigt att vara en smula ekonomisk med idiotförklarandena. Kanske spara de värsta krevaderna åt dem som verkligen förtjänat sitt ovett, vilka troligen är betydligt färre än vad ens halvkassa humör just i stunden anser.

Tänk dig för innan du ger dig på någon. Fråga dig: Kommer det att leda till positiv förändring? Tänk också lite i termer om hur du själv skulle reagera ifall någon formulerat en råsopa likt den du har på lut, fast adresserat hela paketet åt ditt håll.
Självklart finns det tillfällen då man behöver markera. Men man kan ju rannsaka sina bevekelsegrunder innan man river upp himmel och jordkällare. Vad handlar det egentligen om? ”Säga ifrån” eller ”spy av sig”?

Att skriva är silver, editera är guld. Det rent fientligt klingande meddelandet kan med fördel tillsvidare stoppas ner i skrivbordslådan, för att kanske en dag återuppstå i mer anständig form. ”Köttätare borde erbjudas studiebesök på slakterierna, så att de med egna ögon kan se vad lidande deras matvanor orsakar djuren.” Se där!
Sen behöver inte alla instämma i det man skriver, men det är en annan sak.

För egen del kan jag vara väldigt frispråkig i min nätnärvaro. Jag idkar noll självcensur, men däremot viss integritets- och kvalitetskontroll. Visst, en del jag skrivit genom åren har osat både fanstyg och vansinne. Men jag har ändå för vana att motivera mig åtminstone någorlunda även i mina sämre stunder. Till och med ett riktigt lumphärsket inlägg måste ju komma ut i begriplig form. Annars är det ju föga mening med att publicera.
Sen är verkligen inte allt värt att hetsa upp sig offentligt för. Min skrivbordslåda rymmer mycket opublicerat. Det gör sig bäst där.

Summa summarum!
En del av oss har behovet att få avreagera oss skriftligt när världen känns kattlåda. Det är helt i sin ordning. Men allt har sin plats, även det skrivna ordet. En dagbok kan rymma all samlad frustration utan att någonsin sticka varesig grand eller bjälke i någon (mer eller mindre oskyldig) förbipasserares öga. Det är din plats. Bara din!
På nätet är det däremot tänkt att vi alla ska samsas. Det är vårt gemensamma utrymme som vi bör hjälpas åt att vårda. Och det gör vi bäst genom att komma ihåg att vi faktiskt egentligen inte känner merparten av dem vi interagerar med. Samt att vi tar oss omdöme nog att agera därefter.

/Leo

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s